Autism i tonåren

Autism i tonåren

En skrift till föräldrar, lärare och närstående

Att uppfylla kriterier för autism innebär att ha svårigheter med social ömsesidig kommunikation och repetitiva, begränsade beteenden. Sedan ett par år tillbaka har begreppen gjorts om när det kommer till autism. I dagsläget kallas allt autism, men förut fanns olika begrepps beroende på hur autismen yttrade sig och grad av svårigheter. Samlingsnamnet som användes var då autismspektrumtillstånd. Dessa diagnoser ingick:

  • Autistiskt syndrom (Autism i barndomen).
  • Aspergers syndrom eller högfungerande Autism, vilket är en form av autism hos normalbegåvade personer.
  • Genomgripande störning i utvecklingen (Atypisk autism) eller autismliknande tillstånd som innebär att man har svårigheter med ömsesidigt socialt samspel men inte uppfyller samtliga kriterier för Autistiskt syndrom eller Aspergers syndrom.
  • Desintegrativ störning (Hellers syndrom) som är ett mycket sällsynt tillstånd som innebär att ett barn efter 2-3 års ålder tappar förmågor och utvecklar ett autistiskt syndrom.
  • Autistiska drag som inte är en egen diagnos utan används som ett tillägg till andra diagnoser.

Nu går alla dessa begrepp ovan under Autism.

Autism, den svårare graden, är möjligt att upptäcka hos små barn före 2-3 års ålder. Aspergers syndrom, den lättare graden av autism, går att upptäcka från 4-7 års ålder. 

Sett till antal ställda diagnoser är Autism vanligare hos pojkar än flickor. Hur stor skillnad som egentligen föreligger är mer osäkert. Diagnoskriterierna bygger på kunskap som kommer från studier av framförallt pojkar. Symtomen yttrar sig delvis olika hos pojkar och flickor vilket antas leda till att flickor inte lika ofta kommer till utredning.

Vad är autism?

Diagnostiska kriterier

För att ställa diagnos utgår psykologen från manualen DSM-5. För diagnosen Autism anges två huvudområden som båda behöver uppfyllas. Det finns en stor enighet bland forskare och kliniker att det är en kombination av symtom inom dessa två huvudområden som definierar autismspektrumtillstånd:

  • begränsning i social kommunikation och socialt samspel
  • begränsade repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter

Inom det första huvudområdet (begränsning i social kommunikation och socialt samspel) handlar kriterierna om begränsningar i socioemotionell ömsesidighet, ickeverbal kommunikation och i personliga relationer. Det kan till exempel vara svårt att per automatik läsa av andras känslor och ansiktsuttryck, att uttrycka sig mångsidigt med sitt kroppsspråk etc.

Inom det andra huvudområdet (begränsade, repetitiva mönster i beteenden, intressen och aktiviteter) handlar kriterierna om stereotypier eller upprepningar i tal, motorik eller i sättet att använda föremål, överdrivet fasthållande vid rutiner och ritualiserande beteendemönster samt om starkt begränsade intressen. Ett helt nytt kriterium inom området handlar om över- eller underkänslighet för sinnesintryck eller ovanligt intresse för vissa sensoriska stimuli i omgivningen. Ett stereotypt beteende kan vara ett visst rörelsemönster så som handviftning eller vridning på kroppen som kommer vid upphetsning eller stress. Ett ritualiserat beteendemönster kan vara att äta samma typ av mat varje dag.

Förutom ovanstående två huvudområden finns det tre kriterier till: (1) att symtomen ska ha funnits sedan tidig barndom, men de kan ha blivit mer synliga först senare när kraven överstigit den egna förmågan (2) att symtomen tillsammans ska begränsa dig socialt, i studier/ arbete eller på annat viktigt område och (3) att symtomen inte förklaras bättre av intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning). Om du har en intellektuell funktionsnedsättning ges autismdiagnos när den sociala kommunikationsförmågan är under förväntan sett till utvecklingsnivån.

Fler individuella faktorer 

Autism kan se olika ut mellan individer med samma diagnos. För att ersätta tidigare olika diagnoser, som ju nu alla benämns som autism, graderas istället behovet av stöd. Ett syfte med graderingen är också att ge tydlig information om varje individs behov av stöd och insatser. En gradering görs för varje huvudområde. Graderingen kan också förändras över tid utan att diagnosen behöver ändras. Graderingen är i tre nivåer:

  • I behov av stöd
  • I behov av omfattande stöd
  • I behov av mycket omfattande stöd

Andra individuella faktorer som kan beskrivas med en autismdiagnos enligt DSM-5 är när symtomen visade sig, utveckling och eventuell tillbakagång i utvecklingen, om det finns kända medicinska, genetiska eller andra faktorer, eller om det finns andra samtida funktionsnedsättningar som till exempel intellektuell funktionsnedsättning, ADHD eller språkstörning. DSM-5 tillåter samtidiga överlappande diagnoser i betydligt större utsträckning än i tidigare versioner, där en diagnos ofta uteslutit en annan.

Allmänt bemötande

Att ha en tydlig struktur i vardagen och att människor runtomkring en är tydliga i sin kommunikation underlättar. Det minskar stressen och kan bidra till ett ökat välmående. Här följer några generella tips som du och dina anhöriga förhoppningsvis har glädje av.

  • Att få information i god tid, att anpassa sig till plötsliga förändringar är ofta svårt.
  • Att ha planerat in gott om tid för uppgifter. Extra tid minskar stressen och personer med autism har en ökad stresskänslighet.
  • Att uttrycker sig konkret och tydligt, till exempel "Kan du plocka ur diskmaskinen innan kl. 14:00 och ställa in den rena disken på sin plats i skåp/lådor?"
  • Att hålla sina överenskommelser. Om någon inte håller vad de lovat ta upp det med personen. Tala om hur du vill att personen ska göra annorlunda nästa gång.
  • Struktur är utgångspunkten; vardagsstruktur - tider och rutiner för måltider och städning, var sak på sin plats etc.
  • Hjälp med att tolka och sortera intryck, att få saker gjorda: att se hur andra gör, start- och stoppstöd.
  • Regelbundna pauser och variation mellan olika uppgifter för att förebygga uttröttbarhet.
  • Strukturerad miljö som bygger på att minimera antalet störningsmoment.
  • Tydliga och konkreta instruktioner, gärna såväl skrivna som framförda muntligt.
  • Hjälp med att dela upp större uppgifter till mindre deluppgifter för att minska upplevelsen av att bli överväldigad eller stressad.
  • Hjälp och stöd vid planering av större uppgifter.
  • Att det finns en plats att dra sig undan för återhämtning. Detta för att minska stressen som uppstår i miljöer med många intryck.
  • Att ha något tillhands som känns bra för dina sinnen, kan vara något som du gillar att ta på, lyssna på eller lukta. För vissa kan det hjälpa till och lugna ner sinnen när det behövs.
  • Vid ljudkänslighet ha öronproppar eller hörselkåpor tillgängligt.
  • Att inte underskatta förmågor men att ha i åtanke att förmågorna kan vara ojämna.

Socialt

Att upprätthålla relationer kan vara en utmaning för oss alla. Vid autism kan det vara ytterligare en utmaning då ens funktionsnedsättning innebär att det inte är lika lätt att läsa av andra människor. Det kan medföra att man råkar illa ut, att andra lurar en eller utnyttjar en. Det är vanligt att ha erfarit mobbning eller att ha blivit retad. Kom ihåg att det aldrig är ditt fel om du blir mobbad. Ta stöd av andra och prata om det händer dig. Om du blir utnyttjad på något sätt berätta det för någon, kanske din förälder eller någon du litar på i skolan? För att läsa generellt om relationer rekommenderas Kärlekens ACT, 2012, av Russ Harris.

Nätresurser

Om sex och kärlek

  • okejsex.nu Myter och verklighet kring sex samt sex och respekt
  • preventivmedel.nu Om säkrare sex
  • RFSL ungdom Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, ungdomssektionen för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queeras rättigheter
  • Egalia är ett fritidshäng i Stockholm för hbtq-ungdomar i åldrarna 13-19 år i RFSL Stockholms lokaler på Alsnögatan 7, Södermalm

Om du eller någon du känner råkat illa ut

Mentorer

  • Mentor En ideell organisation som jobbar med mentorskap för unga mellan 13 och 17 år.
  • Tjejzonen är en stödorganisation för tjejer. De arbetar med att förebygga och lindra psykisk ohälsa genom att ge stöd till tjejer via fysiska och virtuella möten.
  • HBTQ-kojan Mentor för hbtq-ungdomar 13-25 år att chatta med. Du kan chatta om allt möjligt som du tycker är viktigt.

Några tips för vänner

  • Sätt av 10 minuter per dag att kontakta en vän
  • För in tiden för träff i kalendern och sätt en påminnelse
  • Finns det något du gillar att göra som går att bjuda in någon annan till? Om du tar initiativ (även ett planerat sådant) är det lättare att styra vad ni gör, och hur länge, till att passa dig
  • Informera dina vänner om att du uppskattar när de tar kontakt.

Studier

Om man vill studera, eller redan studerar kan man få extra stöd för att klara av det. Om man senare som vuxen studerar på grund- eller gymnasienivå kan man också få extra stöd och anpassad studiegång.

En del folkhögskolor erbjuder kurser speciellt anpassade efter personer med autismdiagnos. Om du vill eller redan läser på högskola eller universitet finns det en speciell samordnare som hjälper till med studieanpassning. Just nu är det Stockholms Universitet som koordinerar de olika läroinstituten. Se på www.studeramedfunktionshinder.nu

Se mera på:
allastudier.se Har mycket information om studier och angränsande områden.
Centrala studiestödsnämnden har hand om studiebidrag.
Specialpedagogiska myndigheten som har mycket om hur studiemiljö kan anpassas.
Lär om teknikstöd Här kan du lära dig mer om hjärnans kognitiva funktioner och vilket tekniskt stöd som finns för att underlätta studiesituationen.
Lärarjouren Gratis läxhjälp i Stockholm. Sök i din hemkommun om vad som kan finnas.

Här följer några generella tips om hur du kan göra för att underlätta för studier

  • Använd något hjälpmedel, till exempel en kalender eller talsyntes (program som gör om tal till skrift). Ta hjälp av din mobil. Med många mobiler kan man göra anteckningar, fota av tavlan, spela in vad läraren säger, eller sätta påminnelsealarm. Kom ihåg att informera föreläsaren om att du spelar in.
  • Anteckna under lektionerna eller be att få titta på någon kurskamrats anteckningar. Eller fråga om läraren har någon hand-out på föreläsningen.
  • Sysselsätt dig själv med något, exempelvis en stressboll. Det kan göra det lättare att lyssna.
  • Repetera det du just läst eller hört.
  • Bestäm kortare pass, t.ex. att du studera i 15 minuter med en viss uppgift. Fokusera på några uppgifter i taget. Dela upp arbetet i mindre delar.
  • Växla mellan olika uppgifter för att inte tröttna.
  • Öka ditt fokus genom att skärma av omgivningen, till exempel med musik, öronproppar eller med en keps.
  • Börja studiepasset med det som verkar roligast eller enklast, för att komma igång bättre.
  • Sitt längst fram.
  • Experimentera med musik för ökad fokusering.
  • Testa att tugga tuggummi för ökad fokusering.

Arbete

Här kommer information inför ditt första arbete eller om du står utan arbete efter studierna. Arbetsförmedlingen kan erbjuda olika stödinsatser för att hitta rätt arbete. Ofta har de olika samarbetsprojekt med t.ex. Försäkringskassan riktade till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Samarbeten som kan innebära att du får extra stöd när du ska söka arbetet. Stödet kan vara t.ex. extra tid mer handläggare, möjlighet att arbetsträna utan att riskera arbetslöshetsersättning etc.

Läs mera:
Arbetsförmedlingen
Föreningen pedagogiskt arbete

Här följer några generella tips

  • Informera din chef om att du har autism.
  • Ha din arbetsplats på en så lugn del av kontoret som möjligt.
  • Ha veckovisa uppföljningsmöten med närmsta chef eller arbetsledare.
  • Sätt påminnelser för möten och liknande i din telefon.
  • Sätt av en samlad tid för att kolla mejlen två gånger per dag. Öppna däremellan inte mejlkorgen.
  • Öppet kontorslandskap? Skärma av din arbetsplats, ha hörselkåpor eller lyssna på musik.
  • Inte återhämtad av gemensamma raster med kollegor? Informera chef och kollegor om orsaken till att du inte deltar. Om möjligt bestäm någon gång i veckan som du ändå deltar. Se det inte som rast utan som viktigt möte för att förbättra arbetsrelationer.

Ekonomi

Många av oss kan någon gång i livet hamna i en situation där vi har svårt att få ihop vår ekonomi. Kommunen erbjuder ofta gratis ekonomisk rådgivning.

Hos Kronofogden hittar du information både om vad som händer om du inte kan betala en faktura eller hamnat i skuld men även råd om hur du gör när ekonomin är i obalans.

Läs mera om ekonomiskt bistånd:
Socialstyrelsen
Hallå konsument

Några tips för att ha ordning på sin ekonomi

  • Hyran är en av de allra viktigaste räkningarna. Betalar du inte den riskerar du att bli vräkt så prioritera att få den gjord.
  • Sätt så många av dina fakturor som möjligt på autogiro.
  • Ordna med en automatisk överföring av pengar från lönekonto till sparkonto varje månad i anslutning till utbetalning av lön/bidrag.
  • Se om du kan få ett billigare elavtal genom att använda t.ex. Elpriskollen
  • Sätt av en tid varje månad som du betalar dina räkningar på, t.ex. den 26 kl. 18:00. Skriv in tiden i kalendern och sätt en påminnelse.
  • Spara räkningar som kommer med posten på en förutbestämd plats. Ha en annan plats där du sedan lägger de räkningar som du har betalat.

Föräldrar

Om du är eller önskar bli förälder eller om du vill visa dina egna föräldrar så kommer här information på temat föräldraskap.

Om ett barn har diagnos autism, ADHD eller annan funktionsnedsättning rekommenderar vi att du kontaktar barn- och ungdomspsykiatrin eller habiliteringen på den ort du bor. Stockholms läns landsting har mycket information på sin habilitering.

Har man barn som går kvar i grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola eller specialskola efter det att barnet har fyllt 16 år har eleven rätt till förlängt barnbidrag. Liksom studiebidraget betalas även det förlängda barnbidraget ut automatiskt. Läs mer hos Försäkringskassan.

För föräldraskap i stort vill vi rekommendera Martin Forsters föreläsning Rädsla, oro och självkänsla hos barn, från 2015, som finns på urskola.se eller hans bok Fem gånger mer kärlek - Forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv, 2009, Natur & Kultur. Ett annat tips är boken Explosiva barn av Ross Greene, 2003, Cura förlag.

Några tips för föräldrar

  • Åskådliggör dagen eller veckan med ett tydligt schema där aktiviteter och tider skrivs in eller visas med bilder. Schemat sätts upp där barnet kan se det eller kan följa med barnet under dagen.
  • Beröm! Beröm! Beröm och uppmuntra barnet så fort det gör något bra. Beröm även för det som kan tyckas vara småsaker eller självklarheter. Berömmet ska komma direkt i anslutning till det positiva beteendet och du ska tala om vad du tyckte barnet gjorde bra.
  • Situationer där det inte är tydligt vad som ska göras, så som vid en övergång från en aktivitet till en annan eller ostrukturerade situationer överlag kan vara svåra att hantera. Gör en skriftlig plan i förväg med exakta instruktioner om vad ni ska göra när ni kommer till affären, barnkalaset. Hänvisa till planen under aktiviteten och beröm både dig själv och barnet när ni håller er till den.
  • Har du fler barn? Sätt av enskild tid med vart och ett av barnen varje vecka. Kom ihåg att du som förälder gör så gott du kan och att det brukar räcka.
  • Schemalägg tid för dig, eventuell partner, där du får återhämta dig ett tag. Helst en stund varje vecka.

Resurser i samhället

Kommun

Kommunen erbjuder stöd via LSS, lagen och särskilt stöd och service. Om du har en autismdiagnos kvalificerar du automatiskt för LSS då du räknas tillhöra personkrets I. LSS-insatser är oftast helt bekostade av kommunen.

För att kunna ansöka om LSS vänder du dig till Habiliteringen. Habiliteringen faller inom landstingens hälso- och sjukvårdsuppdrag men är porten in för att söka kommunens hjälp. Habiliteringen kan förutom att ge mycket information om autism även tipsa om vilka boendemöjligheter som finns. Sedan är det en LSS-handläggare i kommunen som tar beslut om vilken typ av boende man kan beviljas.

Kommunens socialtjänst kan även ge stöd genom SoL, socialtjänstlagen. Dessa söker man om man inte beviljats LSS-insats. Vid insatser via socialtjänstlagen betalar man oftast en del av kostnaden själv.

Kom ihåg att ta med en kopia på ditt neuropsykiatriska utlåtande när du ansöker.

Länkar:
Om SoL
Om LSS
Fritidsnätet
Habiliteringen i Stockholm

Landsting

Utredning och behandling av autism är barn- och ungdomspsykiatrins eller barn-och ungdomshabiliteringens uppdrag inom hälso- och sjukvården, det skiljer sig åt i landet vem som är huvudman. Även privata mottagningar med landstingsavtal utför utredning. En psykiatrisk mottagning är oftast de som ansvarar för läkemedelsbehandling och psykologisk behandling. Utprovning av hjälpmedel sker oftast inom habiliteringen. Habiliteringen är  den verksamhet som har det livslånga uppdraget att erbjuda stöd för att anpassa din vardag utifrån de behov som du har.

  • Om läkemedel: Det finns inget speciellt läkemedel som sätts in vid autism. Vid autism kan man reagera annorlunda på vanliga doser av medicinering och detta behöver uppmärksammas när medicinering sätts in. När man medicinerar vid autism gör man det ofta för att psykiatrisk samsjuklighet föreligger.
  • Om psykologisk behandling: Vissa habiliteringscenter och även vissa psykiatriska mottagningar erbjuds sociala färdighetsträningsgrupper. I grupperna tränar man tillsammans med andra t.ex. på hur man tar kontakt med andra. Arbetet med att ta fram verksamma behandlingar för vuxna med autism men som i övrigt är högfungerande är fortfarande i sin början.

En del är i behov av hjälpmedel för att klara av vardagen. Dessa föreskrivs av arbetsterapeut inom vuxenpsykiatrin eller inom habiliteringen. Hjälpmedel kan vara timstockar för att se över tidsåtgång, tyngdtäcken för att minska orolig sömn, anpassade kalendersystem etc. Nuförtiden finns många appar till datorer och mobila enheter som kan underlätta vardagen och som du kan ladda ner själv.

Det är vanligt att det finns andra psykiska och sociala problem när man har autism. Det är vanligt med t.ex. tvångssyndrom, social fobi och depressioner. Mår du psykiskt dåligt behöver det också behandlas och görs även det på den psykiatriska mottagning som du tillhör eller genom kontakt med en psykolog på din vårdcentral. Har du kroppsliga besvär är det viktigt att detta också behandlas och du vänder dig då i första hand till din vårdcentral.

Stat

Statens ansvar är bland annat arbetsförmedling och högskola och universitet. Se under Arbete respektive Studier.

Privata initiativ

Det finns en del patient- och anhörigorganisationer samt andra privata initiativ med bra information och stöd. Nedan följer ett urval:

  • För den som vill lära sig mer om autism, komma i kontakt med andra barn/närstående/familjer eller bara få tillgång till pålitlig information rekommenderas en kontakt med riksföreningen Autism- och Aspergerförbundet. Föreningen erbjuder bland annat föreläsningar och medlemsträffar som rör neuropsykiatriska funktionshinder.
  • Attention är en av de större intresseorganisationerna med fokus på neuropsykiatriska funktionshinder.
  • Organiserade Aspergare är en förening för högfungerande autister och aspergare.
  • Aspergerforum är ett aktivt medlemsforum som diskuterar det mesta.

Andra hjälpsamma sidor:
Självhjälp på vägen
Gillberg Centre
FUB - föreningen för barn och ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning.
Handikappförbundet är en paraplyorganisation för 43 handikappföreningar. De driver ett politiskt arbete för att förbättra villkoren för funktionshindrade.

På engelska:
Autism Europe, flera nationella intresseorganisationer är medlemmar.
World Autism Organisation är en paraplyorganisation för nationella föreningar som har som syfte att förbättra livskvalitet för sina medlemmar och deras anhöriga.
National Autistic Society har mycket information för dig med autism, dina anhöriga och de du träffar professionellt.
Autism Society of America har som syfte att stödja forskning om autism. Här finns också mycket information.

Myndigheters publikationer

Allt material som tas fram av myndigheter samlas på www.kunskapsgudien.se. Några exempel:

  • Autismspektrumtillstånd, Socialstyrelsen, 2015.
  • Barn som tänker annorlunda - Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd, Socialstyrelsen 2010.
  • Gott om ADHD-metoder men ont om bra studier, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), 2012 (titeln till trots berörs även autismspektrumtillstånd).

Läsa mer

  • Tonår med Autism och Asperger: en föräldraguide av Carolina Lindberg. 2015. Natur & Kultur.
  • The autism spectrum guide to sexuality and relationships: understand yourself and make choices that are right for you av Emma Goodall. 2016. Jessica Kingsley.
  • Att vara vuxen med Aspergers syndrom: om identitet, relationer och vardagen av Paula Tilli. 2015. Gothia Förlag.
  • Motiverande samtal vid Autism och ADHD av Liria Ortiz och Anna Sjölund. 2015. Natur & Kultur.
  • Den kompletta guiden till Aspergers syndrom av Tony Attwood. 2011. Studentlitteratur.
  • The pocket occupational therapist: for families of children with special needs av Cara Koscinski. 2016. Jessica Kingsley.
  • Du, jag och något att tala om: om kommunikation och kommunikationshjälpmedel för och med barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättningar av Bitte Rydeman. 2015. Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

© Moment Psykologi AB 2017